biglovebieber

- Nå, jag är här nu så låt den gamla Lucy komma tillbaka. Det är bara en liten svacka. Jags lår ad om att han väntar på att du ska bli lite gladare så han kan säga förlåt...

- Du har nog rätt, jag lev bara så...

- Jag fattar, vill du ha lite glass?

- Visst, kör du?

- Ok, kom nu, sa han och dom gick tillbaka in. Jag stog där bokom trädet i deras trädgård. Jag hade kommigt på det bästa sättet att säga förlåt. Något som hon nog skulle älska, hoppas jag...

---

 

Lucys perspektiv

Jag vaknade sent den dagen, det var fredag och solen sken utanför fönstret. Jag kände inte för att gå upp. Det skulle inte kännas så här, det visste jag. Jag älskade verkligen Justin men om han inte kunde lita på mig skulle det här aldrig kunna gå. Jag stirrade upp i takt i några minuter. Jag hörde ett ljud utifrån balkongen, jag såg ditåt och trodde inte mina ögon. Det var Justin som knackade på min dörr. Jag kände hur jag genas blev glad och varm innut i. Jag gick fram till dörren oh öppnade.

- Lucy, jag vet att du är arg på mig men låt mig bara...

- Det är ok, men Justin...

- Vänta, följ med mig är du snäll. Öm, ok. Byt om först kanske, sa han och log lite snett.

- Ok, kommer snart då... sa jag och log lite svagt tillbaka. Jag böt snabbt om till ett par Jeansshorts och en sliten gammal grå T-shirt. Justin stog nedan för och väntade, med en cykel. Jag klättrade snabbt ner och såg frågande på cykeln och Justin.

- Kom, jag vill visa dig ett ställe... sa han och log. Jag såg frågande på honom.

- Ska jag sitta på paket hållaren eller? frågade jag och log lite

- Åh, nej... Min cykel står där... sa han och log lite

Vi cyklade iväg och jag blev förtrollad av naturen här. Stora fält med blommor och annat. Efter flera kilometer så svängde Justin in på en liten skogsväg. Den ledde in till ett till stort fält med blommor. Ett par hästar gick och betade i en hage i från ett träd. Justin hoppade av sin cykel och ledde den till trädet. Jag såg hur han vinkade till mig. Jag gick dit och såg med stora ögon vad Justin hade gjort.

- Justin, det här är så! Förlåt mig... sa jag och kramade om honom. Vi satte oss ner på filten som han lagt ut. Han hade ordnat en underbar piknik åt oss. Efter vi ätigt upp så gick vi runt lite. Jag kände hur jag bara blev mer och mer kär i honom.

- Justin, jag älskar dig verkligen, sa jag och såg in i hans underbara  bruna ögon.

- Jag älskar dig med, sa han och kysste mig.

 

---

Ok, ni måste säga till mig. Är det bra att det är korta små kapitel eller ska dom vara lite längre, tänkte det kanske var skönare att läsa så här så allt inte hände i ett avsnitt...

 

Men nu ska jag sova, skriver mer i skolan imorrn! :)