biglovebieber

 

Justins perspektiv
Lucy hade inte svarat i telefonen och jag vart lite orolig. Vad hade hänt? Hon hade verkat glad när dom släppte av mig men...det var kanske dumt att kyssa henne framför hennes mamma? Fan då, hon skulle ju ha fått berätta
själv först. Jag ringde igen och samma nu, inget svar. Fan. Jag sprang ner för trappan och satte på mig mina Supras skor. Jag var tvungen att se henne.
Efter jag hade gått halva vägen så fuck jag ett sms. Jag såg på displayen att det var från Lucy.
" Hej, behöver prata, kom till piren"
Jag sprang fort ner mot piren och hoppades att det skulle vara god nyheter. Vad ville hon prata om?

Lucys perspektiv
Hur skulle jag säga det? Att vi skulle flytta, långt bort. Eller, ja. Jag hade sprungit iväg innan mamma hade sagt var. Hur skulle jag göra? Justin och jag hade ju kommigt på en plan för hur vi skulle göra med Atlanta och allt. Vänta, Atlanta! jag tog fort upp min mobil och ringde hem till mamma.
- Lucy! Var tog du vägen, jag är ledsen för det här med flytten och allt men...
- Mamma, var skulle vi flytta? frågade jag snabbt
- Öm, jag vet inte riktigt. Vänta så ska jag se
- Skynda! Sa jag hoppfullt och krosade fingrana.
- Jo, vi fick välja på Salt Lake City, Santa Fe, Washington...
Mitt hjärta sjönk som en sten. Nej, det var för bra för att vara sant. Allt skulle bli helt fel. Det var ju iallafall närmare till Atlanta från Santa Fe men jag skulle sakna L.A och Justin för mycket.
- Jo, Atlanta också... sa mamma i telefon
Jag skrek rakt ut när jag hörde henne. Ja!
- JAAAA! skrek jag och fick många blickar ffrån dom på piren. Extra från dom som fiskade men jag brydde mig inte. Atlanta, Justin och jag tillsammans föralltid!
- Lucy? Är du ok? Jag förstår om du inte vill...
- Jo, jo, jo! Jag vill. Vi flyttar till Atlanta, bra! sa jag glatt och vände mig om. Justin kom gående mot mig. Ja, jag kände glädjen bubbla innom mig.
- Ok, men vi flyttar om några dagar i så fall om du är ok med allt?
- Ja, perfekt! Måste gå nu, hej! sa jag fort och la på.
- Justin! ropade jag och sprang fram till honom. Jeg kramade om honom och kysste honom på läpparna. Han såg förvånat på mig och log sedan.
- Vad är det med dig idag? frågade han och kysste mig igen
- Låt mig vara då... sa jag och skrattade
- Ok, vad är det?
- Vi ska flytta till Atlanta! Jag och mamma!
- Va! Är det sant! Det är ju otroligt! sa han glatt och såg mig i ögonen
- Vi flyttar om några dagar.
- Super, då kan ju jag följa med. Eller är det kanske lite frammåt?
- Det är ok med mig men mamma kommer nog säga nej. Hela bilen kommer vara full med väskor och sånt. Sorry... sa jag lite ledsen men sken sedan upp igen
- Då kommer det ju vara vi två föralltid! sa Justin och ysste mig igen
- Föralltid... viskade jag och Justin började snurra mig mitt på Piren. Solen sken oss i ansiktet.

*Några dagar senare*

Äntligen var dagen inne, dagen vi skulle flytta till Atlanta. Mamma hade redan köpt hus. Det såg otroligt fint ut på bilderna. Det låg precis bredvid ett stort fält och en lövskog. Skulle nog vara helt perfekt för mig. Även om det inte såg ut som det så älskade jag naturen. Speciellt fält och skogar.
Jag skulle gå i samma skola som Justins bästa vän Christian och hans storasyster Catlin. Justin hade berättat allt om dom för mig. Fast han hade missat delen med mig tydligen. Justin var redan i Atlanta, han hade åkt i förrgår. Han hade inte sett Christian på flera veckor och han längtade efter att få berätta allt om mig.
Jag stängde min sista väska och la den bredvid alla andra i hallen. Victoria skulle säga hejdå och jag skulle sakna henne. Men vi hade kommigt fram till att hon skulle hälsa på mig flera gånger i sommar. Det var ju fortfarande bara Juni. Hon skulle bo hos mig i två veckor också. Victoria var inte lika galen i naturen som jag men hon var ok med den.
Hon stog vid våran bil och när hon såg mig så spramg hon skrikande mot mig.
- Jag kommer sakna dig så grymt mycket! Fattar du det!! ropade hon till mig när vi kramades
- Jag kommer sakna dig grymt mycket med, men jag längtar tills du hälsar på mig! sa jag och kramade om henne igen.
- Här, jag vill att du ska ha den, sa hon och gav mig en fotoram. Fotot i mitten var av oss två förra sommrn på piren vid Santa Monica. Båda med ett enormt leende på läpparna och varsin glass i handen.
- Åh, Vic! Jag älskar dig så mycket!!! sa jag och kramade om henne.
- Jag älskar dig med Lu!!
Vi stog så där i flera minuter. Tillslut så kom mamma ut och sa att vi skulle åka.
- Sms:a och ring flera gånger om dagen! Lova! sa Victoria innan jag satte mig i bilen.
- Lova det du med! Jag älskar dig. Hejdå!
- Hejdå! sa hon och vinkade medan vi åkte iväg. Jag stack ut huvudet och vikade tills jag inte såg henne nå mer.
Jag skulle sakna L.A, men nu var det tid för Atlanta och allt skulle vara nytt, allt utom Justin.