biglovebieber

- Jag är bara så jävla dum Chaz...

- Det är du inte

- Jo, jag trodde det skulle bli bättre här men det är fan liksdant här, jag vill hem igen

- Du är hemma

- Nej, jag kommer aldrig vara hemma utan mamma

Han tystnade och jag gick snabbt iväg föt att gå hem eller bara, försvinna...

- Annabelle, sa Chaz och tog tag i min axel

- Snälla... jag måste bara vara, ensam

- Inte nu, du är inte ensam

- Du känner inte mig

- Man jag kan

- Nej, jag måste här ifrån

- Nej det göt du inte, ge det här en chans

- Jag har det, jag är lika mobbad här som i Seattle

---

Chaz's perspektiv

Jag förstod inte riktigt, kanske för jag inte visste något om henne.

- Fo, berätta

- Dom... dom hatar mig lika mycket här som i Seattle

- Da har sagt det, men hur? Vem?

- Vem? Gissa, så klart skolan drottning. Elena Summers...

Jag gick fram tll henne och kramde om henne, hon stod och skakade.

- Nej, jag...gillar inte kramar, sa hon och tog sig ur kramen

- Förlåt

- Nej, jag är bara... jag vet inte varför jag är så jävla arg, hon... hon påminner mig bara om en tjej i Seattle

- Vem?

- Du vet inte vem det var men hon typ... mobbade mig i två år och... jag vill inte det igen Chaz, jag är trött på det

- Jag fatatr, menb du verkar inte som du bryr dig

- Jag gör inte men, jag kan inte klara det här så mycket längre

- Klara vad?

- Att låtsas som jag inte bryr mig om allt, att min mamma är död, att jag är mobbad och bara har kill vänner och... och jag aldrig har varigt riktigt kär... sa hon och lutade sig mot muren och gled ner på marken och började gråta igen.

Jag satte mig berdvid och kramde om hennes axel med min hand.

- Du behöver inte vara orolig för att visa att du är mänsklig, du får gråta över din mamma, du får bry dig över att du bara har kill vänenr... du får vara kär, sa jag och tvekade med det sista. Hon såg upp på mig och log svagt. Hon kramde löst om mig och grät lite till.

- Du gillade inte kramar sa du ju, sa jag och skrattade lite. Hon skrattade lite med och reste sig upp och tårkade tårarna fast det regnade. Hon log lite större och skrattade igen.

- Jag måste nog vänja mig med mitt liv, sa hon och log glatt mot mig

 

Justins perspektiv

Jag åkte mot flyget och längtade hemåt, Kanada! Jag satt ensam nu och väntade tills det kom. Det tog nästan ingen tid med säkerheten eftersom det var mitt privatplan, vilket fortfarnade var galet!  Jag skulle bo ensam hemma hos pappa. Jag fattar inte hur jag kunde få det men mamma hade sagt att det var dags att jag fick eget ansvar så jag var nöjd. Chaz bodde ju på samma gata och han hade sagt något om enny tjej som - av vad han visste- inte var ett fan och skejtade, surfade och spelade fotboll, amerikans med tacklingar! Hon verkade ascool men jag vet inte hur det skulle bli...

 

Kanada

 

- Yo Bieber! ropade Chaz när jagf hoppade av vid mitt hus. Eller mitt det var ju pappas men...

- Chaz, sa jag och high-fivade honom

- Så, bra flyg eller?

- Du ska bara veta, älskar det där planet kna jag bara säga!

- Lägg av din lilla jäkel, tog du privat planet?! sa han och skrattade

- Men jag ville komma hit fort, sa jag och skrattade. Vi gick in till mig och kollade på en film medan vi väntade på Ryan.

 

Fo's perspektiv

Jag gick ut på baksidan av huset och satte mig under ett av träden i skogen brevid. Jag hade med min IPod och satte igång Days Difference - Speakers och såg upp den halft mörknade himmelen. Det var sen kväll med helg så det var ok. Pappa skulle vara borta i helgen, jobbet... Jag såg lite mot Chaz's hus och dom andra. Jag såg att det lyste i några fönster på huset. Plötslig så känner jag hur någon tar tag i mina armar och ben och lyfter iväg mig.

- Nej, släpp ner mig! skrek jag och sparkade med fötterna. Jag såg inte mycket för det var alldeles mörkt nu. Jag hörde hur dom skratatde och fortsatte bära mig.

- Chaz? Va fan Chaz släpp ner mig! ropade jag och skrattade. Jag hörde hur han skratatde ännu mer nu och lev inte så livrädd nu när jag visste det var han. Och den andra killen? Jag kände inte igen hans skratta eller röst.

Dom bärde med mig in till min trädgård och släppte ner mig.

- Åh, CHAZ! sa jag och brottade ner han.

- Ah! Vit falgg, vit flagg! Jag ger mig! ropade han och jag hoppade av honom. Han skrattade och reste sig upp.

- Fo, det här är Justin föresten, sa han och jag vände mig om för att se vem den andra killen var