biglovebieber

- Du, gillar du henne? Lucy eller vad hette hon? frågade Ryan
- Öm, jag vet inte. Nej jag gillar nog henne bara som en vän, sa jag fast jag visste att det var en lögn. Hon var något extra men jag kunde inte släppa allt för henne. Plus hon såg säkert mig bara som en vän eller mindre.

---

Lucys perspektiv
Jag vaknade av ett pip. Ja öppnade ögonen och såg att jag låg på golvet. Min rygg gjorde grymt ont. Victoria låg halft nere på golvet och halft uppe på sängen. Pipandet hade varit min mobil som ringde. Jag sprang fram och svarade.
- Hej, sa jag sömningt
- Oj, hej väckte jag dig? sa rösten i andra änden
- Öh, nej, sa jag och då fattade min hjärna, det var ju Justin som ringde. Jag vaknade till och sa
- Justin! Go morgon. Jag gick ut på balokngen så jag inte skulle väcka Victoria, hon sov vidare som vanligt.
- Haha, hej jo jag undrade om du ville ses idag? sa han hoppfullt
- Ja, själv klart, sa jag glatt och kände hur mitt hjärta bankade lite snabbare.
- Bra, öm. Ja ska jag komma förbi och plocka upp dig så kan vi åka någonstans?
- Ja, det går bra. Jag sak bara väcka min vän som sov över, sa jag och tvekade
- Ah, ok men om en timme eller? frågade Justin och jag log.
- Ja, det blir perfekt! Hej
- Hej, sa han och jag la på
Jag gnuggade mig i ögonen och gick in för att väcka Victoria. Hon blev skadeglad när jag berättade att Justin och jag skulle ut och åka någonstans. Jag slog henne löst på axeln och gick in till badrummet för att borsta tänderna och tvätta ansiktet. Jag bestämde mig för inget smink idag heller. 

Justins perspektiv
Åka någonstans? Åh, kunde du ninte bara frågat om hon ville med till Paris eller? Åh, din idiot! Jag gick fram till garderoben och tog något bara. Svarta jeans, en vit tröja och en rutig skjorta tror jag.
Jag borstade även tänderna. Det tog cirka 20 min. Oj, hur kunde det ta sån tid? Jag sprang ner till köket och möttes av mamma som satt och läste tidningen.
- Och vart ska du? frågade hon och log
- Öm, jag ska bara möta en vän, sa jag och tog ett glas mjölk
- Ok, ha det så kul, sa hon och drack lite av sitt te.
Jag nickade bara och gick ut till bilen. Jag körde upp mot Westwood och jag var glad över att träden gav skugga. solen stekte fast det var så tidigt på dagen. Jag såg parken som Lucy måste pratat om när hon inte fick komma in. Jag stannade utanför deras hus och väntade. Efter några minuter så slog jag på radion, musiken fick mig att känna mig lite dådig så jag böt kanal.

Efter ett tag så såg jag dörren öppnas och Lucy och en annan tjej som måste vara hennes vän. Jag andades snabbare när jag såg Lucy, hon var otroligt vacker. Skulle jag någonson kunna komma över henne? Jag hoppades för jag ville verkligen bli en bra vän med henne.



Lucys perspektiv
Jag såg Justin sitta i bilen och jag bara log ett dummt leende. Han log tillbaka.
- Det är han, åh! Kan jag få säga hej? sa Victoria och skuttade bredvid mig.
Justin klev ur bilen, Victoria var på väg att skrika men jag satte handen för hennes mun.
- Tack, sa Justin och log ett snett leende.
- Mhmh! pep Victoria och särrade upp ögonen.
- Öhm, hon är ett fan, sa jag och röck på axlarna.
- Det är lungt, vill du ha en autograf? frågade han Victoria som nickade vilt. Justin tog upp ett gammalt antecknings block och skrev en autograf. Victoria slet åt sig den och skrek i min hand. Som tur var hörde ingen tror jag. Justin och jag skrattade. Jag släppte Victoria som bara stog där och log. - Vic, vi åker nu. Stå inte här hela dagen, hej! sa jag och skrattade åt hennes ansiktsutryck.

Vi körde upp på klipporna vid Hollywood skylten och satt på hans motorhuv och pratade hela dagen tills det blev mörkt. Det var otroligt att se hur alla lampor tändes efter att solen gått ner. Jag bara satt och log och hade det bra. Justin satt och tittde ut men då så såg han på mig igen. Han log.
- Vad är det? frågade jag och skrattade.
- Inget, det är bar. Vi har verkligen blivigt bra vänner på bara två dagar. sa han och drog till sig benen.
- Ja, men vi har mycket tid på oss. Hela sommarn, sa jag och satte mig i skräddar-ställning.
Jag kom och tänka på att om nästan en vecka skulle jag till pappa i tre veckor.
- Öh, Justin. Jag kanske inte nämde det här men jag ska till pappa om någon vecka. sa jag och såg på honom. Han såg örvånat på mig.
- Lägg av? Jag med, eller jag och mamma ska till New York i två veckor. 

Justins perspektiv
Jag har ingen aning om varför jag sa så men det bara slankt ur mig. Kag och mamma skulle ingen stans. Jag kände bara hur orden kom urflygande ur min mun. Hon stråade mot mig.
- Skämtar du? Så coolt! Då kan jag visa dig runt, sa hon och log ett stort leende. Det gjorde ont att se på hene för någon gång så var jag ju tvungren att säga att jag inte skulle till New York.

Jag var tvungen att komma på en plan för att komma till New York om någon vecka.